Ingen som är intresserad av böcker har kunnat undgå de senaste årens ljudboksexplosion. Faktum är att det i Sverige numera strömmas igenom klart fler ljudböcker varje år än det säljs tryckta böcker. Att lyssna på en ljudbok har på inte mycket mer än ett decennium gått från att vara en marginell företeelse till att bli ett av de vanligaste sätten att ta del av skönlitteratur.
Det här har stor betydelse också för deckargenren. Kriminallitteratur har under lång tid varit den enskilt största genren bland svenska läsare, men faktum är att svenska ljudbokslyssnare i ännu högre grad föredrar deckare framför annan litteratur. Mönstret framträder vad man än mäter. En överväldigande majoritet av de mest populära romanerna i ljudboksformat är deckare. Bästsäljande deckare strömmas i högre grad i ljudboksformat än böcker i andra genrer. Och kanske allra mest intressant: deckare är den typ av litteratur som läsare tenderar att lyssna klart på i högst utsträckning (för detaljer se denna studie).
Egentligen är resultatet inte särskilt förvånande. Deckargenrens grundformel gör att man som läsare vill veta vem som gjorde det, hur och inte minst varför den gjorde det, för att till sist kunna försäkra sig om att mördaren åker fast. Också allt annat som brukar nämnas som viktiga aspekter för litteratur som uppskattas i ljudboksformat är regelmässiga i samtida deckare: stark intrig, rakt berättad historia, mycket dialog, högt tempo. Med ljudbokens genomslag går det att svart på vitt mäta effektiviteten i denna berättarstruktur. Deckare naglar fast läsaren ända till slutet på ett helt annat sätt än andra genrer lyckas med.
Men det får konsekvenser. En viktig sak i sammanhanget är att bokströmningstjänster ger förlag och författare betalt per strömmad minut och inte per såld bok. Det betyder att böcker som läsare slutför från första till sista sidan ger mer betalt än de böcker som läsare ger upp i halvvägs in. Rent berättartekniskt blir alltså kriminallitteratur mer lukrativt att publicera, åtminstone i ljudboksformat.
Vad det här innebär för deckargenren – och bredare, för den litterära kulturen – på lite längre sikt återstår att se. En gissning är att gränsen mellan deckare och annan litteratur kommer att bli ännu svårare att dra framöver när allt fler slags berättelser lånar drag från den så framgångsrika deckarformeln.
Karl Berglund
